Att inte känna glädje

Graviditeten

Obs! Detta är ett väldigt känsligt inlägg och klarar ni inte av det, så råder jag er till att inte läsa det

Att inte känna glädje av min graviditet är något jag känt sedan dag ett. Man läser om hur bra alla har det och vilken otrolig längtan de har efter det blivande barnet. Jag har aldrig fått känna det. Jag har aldrig fått chansen för att jag mått så oerhört dåligt både fysiskt och psykiskt.

För att göra en lång historia lite kortare så har jag haft problem med illamående och kräkningar sedan december månad. Jag har kräkts minst 5 gånger per dag och jag har inte fått behålla någonting. Samtidigt som detta började ske kände jag hur min kropp bara blev svagare och svagare, blev yr så fort jag ställde mig upp och hade ingen ork till någonting, orkade inte ens ge min sambo en puss.

Jag tror att min kropp gav upp på riktigt i slutet av februari. Jag var hemma själv och skulle precis gå och lägga mig när jag ännu en gång var tvungen att springa till toaletten för att kräkas. Den här gången kräktes jag dock rent blod, klarrött blod och hur mycket som helst. Bara några sekunder efter så fick jag springa igen och då var det svart, ungefär som kaffesump vilket är ett stort tecken på att någonting inte står rätt till. Efter samtal till 1177 så blev det in med ambulans till akuten där de tog tester och även gastroskopi. Vet ni vad det konstiga var? De kunde inte hitta någon anledning till att jag kräktes blod och mina värden såg bra ut.

De antog att det var en slemhinna som brustit pga. allt kräkande och jag blev sedan hemskickad med tabletter utskrivna, Lergigan Comp om ni hört talas om dem. Det många tyckt är konstigt är att jag blev hemskickad från akuten, de på mvc sa att jag troligtvis hade behövt läggas in för dropp den natten då jag var/är uttorkad. En vecka efter akutbesöket så fick jag (äntligen) tid hos en läkare där hon gav mig sjukskrivning och även en diagnos - Hyperemesis som även räknas som allvarligt graviditetsillamående där det finns risk för näringsbrist och störningar i vätskebalansen t.ex.

Läkaren skickade även in ett urinprov för odling där de skulle ta reda på hur uttorkad jag är och just nu är det de beskedet jag sitter och väntar på. Tabletterna jag fick utskrivet fungerar helt okej, så länge jag äter och tar tabletterna regelbundet slipper jag det värsta illamåendet. Kroppen är fortfarande svag och jag orkar inte göra så jätte mycket om dagarna, men försöker åtminstone så gott jag kan.

Som ni märker är allt inte en dans på rosor och jag tycker det är viktigt att även ta upp det negativa som kan uppstå med en graviditet och faktiskt prata om det. Jag önskar att det bara fanns positiva saker att säga då man faktiskt bär på det finaste som finns och jag hoppas verkligen jag får uppleva den glädjande sidan av en graviditet också och att även jag får njuta av dessa månader som är kvar!

Gillar

Kommentarer

Therese
Therese,
Fy vad jobbigt, men så bra att du delar med dig! Jag läser sällan om hemska graviditeter och har personen krämpor så är det "lite lagom" sådär. Jag tror det gör att många får dåligt samvete över att de mest bara mår piss och inte kan njuta av den. Hoppas däremot du mår bättre snart så du faktiskt får njuta lite också.
www.theresewiksten.se
theamartinsson
theamartinsson,
Tusen tack alla för era peppande kommentarer!! ❤️
nouw.com/theamartinsson
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229